Jag saknar även jag. Allt för mycket. Och jag kan inte avgöra om det är bättre att sakna än att längta. Och var skillnaden ligger. Kan du förklara det för mig?
I sommar ska jag och P tågluffa genom Sverige. Jag kanske redan skrivit detta till dig men då tänker vi oss en rutt upp till Norrland och givetvis ett stopp i Sala. Vi ska besöka P's mormor Jutta. Hon är glömsk och mycket vacker. Med lite sameblod i sig dessutom. Jag ser fram emot detta. Jag ser även fram emot övre delarna av landet, andra landskap och vyer. Kanske en ny doft.
Mitt huvud fortsätter att snurra. Det är framtidsavgöranden. Planer som ska göras. Jobb som måste bli mina, ansökningar att skriva. Resor som planeras men kanske aldrig kommer tas (men denna gången, då ska det bli av). Pengatvivel. Sparande och snålande och huvudvärk. Denna oändliga huvudvärk. Och långa dagar, men numera ljusa. Inget mörker som sänker sig över biblioteket om kvällarna. Utan ljud av grus från ytterdörren, solhuden och jordgubbar. Och på kvällen, i köket, till vårt diskande, grälande och vårt ätande : din musik, dina skivor, som en mjuk kudde mot min rotlösa själ. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar