Jag föll i något slags helgkoma igår. För oss är varje dag helg egentligen - men när den riktiga helgen kommer och våra vänner är lediga, det är acceptabelt beteende att ta några öl - då stirrar vi in i väggen.
Framåt kvällarna så ligger jag bredvid honom. Alltid med huvudetmot hans nyckelben och handen på hans håriga bröst (Hans bröstkorg är kanske det mest fantastiska som finns, jordens tryggaste plats.). Jag älskar att ligga så. För jag inser då, mer än någonsin, att det är där jag passar in. Sen när ha börjar gäspa kysser jag hans panna, hans tinningar, kinderna, nästippen och slutligen munnen. Sen kryper jag över till min sida av sängen och doftar lite av hans deodorant.
Mycket tid spenderar jag med att sakna. Jag saknar dig, jag saknar då, min familj, mina vänner, jag saknar att dricka mig full med Tove.
Nu blir du kanske stolt över mig; i veckan köpte jag fröer och såjord. Planterade tomatfrön, jordgubbar, chili, basilika, oregano, persilja och smultron. Jag vet inte om jag kommer få något av det att överleva. Jag har ingen kunskap eller ens någon form av förnuft kring hur växter bör skötas. Men jag hoppas.
När det töat klart ska jag få gräva upp lite rabarber från As mammas trädgård. Jag ska plantera dem i en stor kruka på balkongen. Jag ska så jävla mycket.
Nu håller jag på att plocka ihop en blandskiva till dig. Men får beslutsångest, lite prestationsångest också kanske. Jag vill liksom att den ska vagga dig till sömns, ge dig läslust, hålla dig sällskap när du bakar och skvala i bakgrunden då du och P knullar.
Som du förstår så är det inte lätt att få in alla komponenter som krävs. Men det är på gång och den kommer postas.
Jag önskar så att jag bara kunde sätta mig på ett tåg och åka ner till dig. Att jag kunde sova där på en madrass, dricka av ditt kaffe, röka lite på din balkong och försöka lära mig dricka rödvin.
Men det kommer dröja. Jag är så pank, så pank. Jag ska försöka omvandla mina tomma händer till kreativitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar