söndag 17 april 2011

Kellerman, baby, Kellerman,

Jag börjar med dagen. Gårdagen. Det hände inte mycket. Jag vattnade min plantor, de flesta har tagit sig och växer bra. Jag måste snart plantera om några av örterna, ärtorna och tomaterna. Just nu är jag pank och kan inte köpa blomjord. Jag överväger att stjäla lite, men det känns som ett jävla sjå. Jag och Annika delar jordsäckarna, hon planterar med barnen, de vänder krukorna upp och ner. Sen slänger vi ner jorden i barnvagnen och rullar dem hem till mig. Jag ska städa balkongen. Försöka få den mysig. Men jag är lite tveksam till det. Det dammar från den asfalterade innegården och vi har bara udda, obekväma utemöbler att tillgå.

As bror och hans vän kom förbi, vi drack kaffe och gjorde fruktsallad med lite kanel. Sen såg vi filmen Hobo with a Shotgun. Jag tyckte om filmen. Det var mycket blod och roliga repliker. Jag begär inte mycket mer än så av en film med det namnet.

När jag besöker toaletten så läser jag alltid lite i en bok. Eftersom jag precis läst ut en Aktuell Rapport - som jag roades av - så valde jag en ny bok. Jag har alltid varit skeptisk till Rocky, men besatt av serier. Så jag gav efter. Det blev En serietecknares dagbok, av Martin Kellerman. Har du läst den?
Jag facineras av den något enormt, jag vet inte om det är just Kellerman i sig eller om det är den typen av män. En grav generalisering skulle innefatta män, sjuttiotalister, attraktiva (men inte för attraktiva), kreativa. Kanske även en smått snedvriden bild av kvinnor. Antingen ställer de dem på piedestal, eller är de besatta av kvantiteten.
Kellerman är nog så fängslande för mig eftersom han är Varje Kille jag träffat i Hela Mitt Liv. Från den första idioten som körde in ett finger i mig, till mannen som tog min oskuld, ett gamlat KK, killkompisar, bröder, engångsligg, A. Han är alla. och jag förstår det inte!
Jag läser Rocky, jubileumsalbumet, innan jag sover. Hela tiden med dagboken i bakhuvudet. Och jag är besatt. Jag måste säga det. Han är fantastisk. Fantastisk i sin medelmåttighet. Jag är kär. Kär på samma sätt som jag varit kär i Plura, eller du i Lundell. Jag har gått ner något i ålder.
Men let's face it, vi måste ju förnya oss någon gång.

Vem är mannen i ditt liv just nu?
Och nu menar jag inte P.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar